- Översikt
- Produkter
- Gipsning och skenor
- Patientövervakning
- Fixering
- Hud- och sårbehandling
- Sterilisering och övervakning
- Kirurgiska lösningar
- Vård av insticksställe
- Patientuppvärmning
- Alla Produkter
- Tillstånd och lösningar
- Avancerad sårbehandling
- Dekontaminering och sterilisering
- Patientuppvärmning och förebyggande av hypotermi
- Behandling av bensår och ödem
- Reducera rekolonisering på huden
- Hudskydd
- Behandling av lymfödem och kroniskt ödem
- Lösningar inom operation
- Lösningar för vaskulära accesser
- Förebyggande av postoperativ sårinfektion
- PVK-komplikationer
- Alla Tillstånd och lösningar
- Utbildning och evenemang
- Resurser
Det lymfatiska systemet och behandling av lymfödem
Behandling av lymfödem
-
Lymfödem är ett kroniskt tillstånd som uppstår på grund av medfödda defekter eller sekundära skador på lymfsystemet som orsakats av kirurgisk störning, strålning eller trauma. Lymfödem kännetecknas av svullnad på grund av ansamlingen av lymfvätska i vävnaderna precis under huden. Denna svullnad, som oftast uppstår i armar eller ben, kan också innefatta ansiktet, halsen, buken och könsorganen.
-
Lymfsystemets anatomi och funktion
Lymfsystemet är ett av människokroppens tre cirkulationssystem. Vi har mycket kunskap om artär- och vensystemet, men inte förrän på senare tid har vi ägnat mer tid åt att förstå lymfsystemet, som spelar en viktig roll för kroppens vätskebalans.
Lymfsystemet balanserar vävnadernas vätsketryck genom att återabsorbera proteinrika vätskor och restprodukter som läcker från blodomloppet in till interstitiumet.
Det normala lymfsystemet är ett enkelriktat system där mycket små lymfkapillärer utgår från vävnaderna, där de är fästa i huden med förankrande filament. Dessa kapillärer förenas och bildar ett nätverk av större kärl som fungerar som ett regionalt dräneringssystem.
Allteftersom dessa kärl blir större följer de en bana som liknar blodkärlens, och utmynnar slutligen i det venösa systemet genom två stora lymfsamlande kärl. 75 % av lymfvätskan samlas in från kroppens vänstra sida och det högre benet och buken och rinner in i den stora bröstgången. De återstående 25 % av lymfvätskan samlas in från huvudets högra sida, halsen, armen och bröstet och rinner in i lymfgången (Mei, 2009).
Detta stora lymfnätverk innehåller lymfkörtlar, som ligger i kedjor eller kluster och som filtrerar och tar bort potentiellt skadliga bakterier, virus och cancerceller innan lymfvätskan rinner ut i vensystemet. Lymfkörtlarna producerar också lymfocyter, vita blodkroppar speciellt avsedda att skydda oss från sjukdomar.
-
Vätskebalans
Vätskor i kroppsvävnader hålls normalt i balans genom komplexa interaktioner mellan blodcirkulationsmekanismer och lymfsystemet. Arteriellt blod transporterar näringsämnen och syre till vävnaderna, och under denna process passerar vätskor genom kapillärväggarna (filtrering) in i utrymmen i vävnaderna (interstitium). Restprodukter och vätskor som har ansamlats i vävnadsutrymmena återabsorberas sedan primärt tillbaka in i de små, insamlande vener som för blodet tillbaka till hjärtat.
Lymfsystemets uppgift är att ta bort all eventuell överflödig vätska, restprodukter, virus och bakterier som fortfarande sitter fast i interstitiumen (reabsorption), och slutligen återföra dessa till den venösa cirkulationen.
Ödem uppstår på grund av en obalans mellan vätskorna som ansamlas i vävnadsutrymmena och reabsorptionshastigheten. Det finns många orsaker som bidrar till denna obalans i vävnadsvätska, men om den lymfatiska reabsorptionen försämras fastnar även proteiner i vävnaderna, vilket ökar koncentrationen av den interstitiella vätskan. Denna ansamling av vätskor med hög proteinhalt i interstitiumet kallas lymfödem.
-
Lymfflöde
Under normala omständigheter stöds ett friskt lymfflöde av rytmiska kontraktioner av lymfangionerna. Dessa är funktionella segment av lymfkärl med väggar som består glatta muskelceller och enkelriktade ventiler som förhindrar återflöde. Dessa kontraktioner genererar tillräckligt tryck för att pressa vätskan mot hjärtat. Alla andra krafter, som t.ex. muskelkontraktioner, andningsrörelser och arteriella pulseringar är sekundära till de normala lymfkontraktionerna (Waldemar, 2002).
Men forskning har visat att när spontana lymfflödesmekanismer skadas så övertas jobbet att stimulera lymfkontraktioner av lemmuskelkontraktioner, vilket i sin tur ökar lymfflöde eller genererar intralymfatiska tryck som driver lymfan (Waldemar, 2008).
I denna studie visades fördelarna med kompressionsbandage för att stödja den lemmuskeldynamik som understöder lymfflöde.
-
Översikt av behandling av lymfödem
Slutmålet med behandling av lymfödem är att stimulera lymfflödet via alternativa banor så att lymfvätskan flyttas från de lymfodematösa regionerna, och kringgår de normala banor som skadats eller förstörts.
De traditionella behandlingsmetoderna varierar beroende på patientens fysiska status och tillstånd. Det är allmänt vedertaget att kompressionsbehandling är en effektiv del av behandling av lymfödem.
Lymfödem behandlas av en lymfterapeut eller annan hälsovårdspersonal med specialutbildning. Behandling kan utföras på specialkliniker, sjukhus eller vårdcentraler. Behandling av lymfödem kan kallas komplex dekongestiv terapi (complex decongestive therapy, CDT), dekongestiv lymfatisk terapi (DLT) eller fullständig dekongestiv fysioterapi (complete decongestive physiotherapy, CDP). Den innefattar hudvård, utbildning, rörelse-/andningsövningar, manuell lymfdränering (MLD) och kompressionsbehandling.
Kontakta 3M för rådgivning
Kontakta oss idag för mer information kring hur vi kan hjälpa din verksamhet.
Referenser
1. Mei R. Fu, PhD, RN, ACNS-BC, Sheila H. Ridner, PhD, RN, ACNP, Jane Armer, PhD, RN, FAAN. American Journal of Nursing July 2009; 109(7): 48–54
2. Waldemar L. Olszewski. Contractility Patterns of Normal and Pathologically Changed Human Lymphatics. Ann. N.Y. Acad. Sci. 2002; 979: 52–63
3. Waldemar L. Olszewski. Contractility Patterns of Human Leg Lymphatics in Various Stages of Obstructive lymphoedema. Ann. N.Y. Acad. Sci. 2008; 1131: 110–118
